Aktuella projekt

Nedan presenteras några pågående projekt som Svenskt visarkivs personal är inblandade i.

Blindvisor och tiggarverser
fördjupningsprojekt

Visarkivet har beviljats medel av Sven och Dagmar Saléns stiftelse för ett initierande fördjupnings­projekt kring visor av och om blinda personer. Det är forsknings­arkivarie Karin Strand som arbetar med materialet som finns både i Svenskt visarkiv och på KB (Kungliga biblioteket).

I fokus står så kallade tiggar­verser: texter som, ofta i form av små själv­biografier, såldes av den synskadade själv och som mer eller mindre öppet vädjar till publikens medkänsla för ekonomiskt bistånd. Som enkla småtryck såldes dessa alster långt in i modern tid – det yngsta är tryckt så sent som 1961!

Genom de öden som skildras ger blindvisorna en tankeväckande bild av social utsatthet vid olika tidpunkter, både för individer och som kollektiv erfarenhet. Inte minst är blindvisan ett av de sällsynta källmaterial där den sinnesberövade själv har ordet; själv träder fram som subjekt.

Relaterade nyheter:

• 2012-01-26 "Blindvisor" under lupp

---

Mixa eller maxa
om kulturarv, identitet och folkbildning

Varför samlar och dokumenterar statliga institutioner och myndigheter musik, konst eller andra estetiska yttringar? Vad är den grundläggande motivationen? Är det universella estetiska värden som står i fokus, eller är det ett avgränsat etniskt eller nationellt kulturarv som betonas?

Svenskt visarkivs nya forskningsprojekt Mixa eller maxa – om kulturarv, identitet och folkbildning – syftar till att genomlysa dessa frågor.

Frågorna har aktualiserats genom de idéer om nationell entydighet och renodling som förs fram i många europeiska länder, inte minst i Sverige. De här politiska strömningarna medför krav på ökad självkännedom och mer genomtänkt strategi från kulturinstitutionernas sida. Med det treåriga projektet Mixa eller maxa, som finansieras av Statens kulturråd, vill Svenskt visarkiv bidra till denna genomlysning.

Undersökningen utgår från Svenskt visarkivs samlingar och syftar till att klarlägga hur man genom åren motiverat olika typer av insamlingsprojekt. Även folkmusikdokumentationens idéhistoriska rötter kommer att studeras, bland annat genom jämförelser med motsvarande institutioner i andra europeiska länder.

Kontaktperson: Dan Lundberg, chef för Svenskt visarkiv

Relaterade nyheter:

• 2012-01-18 Visarkivets samlingar blir avhandlingsämne
• 2012-01-12 Dans- och musiketnologträff
• 2011-09-30 Svenskt visarkiv synar etniska och ideologiska perspektiv i kulturarvet
• 2011-10-04 Mixa eller maxa presenteras i SR:s Mitt i musiken

---

Kulturpolitiska urvalsprocesser
Ett delprojekt inom forskningsprogrammet Musikskapandets villkor

Varje skapande konstnär i det moderna samhället hamnar förr eller senare i situationer där estetiska ideal kan komma att ställas mot ekonomiska villkor. Det kan handla om villkor för bidragsgivning eller värde på en kommersiell marknad. För en enskild musiker blir detta ibland en balansgång mellan musikaliska ideal och möjlighet till försörjning.

Detta delprojekt tar sin utgångspunkt i det statliga kulturstödet till frilansande musiker och är ett delprojekt inom forskningsprogrammet Musikskapandets villkor, som är ett samarbete mellan Svenskt visarkiv och Umeå universitet. Denna studie utförs av chefen för Svenskt visarkiv, Dan Lundberg, från september 2010 och under 2011. Projektledare är professor Alf Arvidsson vid Umeå universitet.

Läs mer om Dans projekt

---

Musik att höra eller musik att göra?

Vilka räknar vi som "skapande musiker"? Hur ser relationen ut mellan professionella kompositörer och artister å ena sidan och å den andra det musicerande som sker utanför medierna och de stora scenerna, ofta i form av projekt, kurser osv? Vill vi i begreppet "skapande" också inbegripa medskapande och omskapande? Var går gränserna mellan musicerande och musikande?

Från september 2010 bedriver Ingrid Åkesson från Svenskt visarkiv ett tvåårigt forskningsprojekt kring bland annat dessa frågor i form av en postdok-tjänst i musiketnologi vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet.

Läs mer om Ingrids projekt

---

Gestaltning, identitet, integration

Inom forskningsprojektet Gestaltning, identitet, integration studerar mångkulturarkivarie Anders Hammarlund den judiska kantorstraditionen i Sverige. Projektets utgångspunkt är kantorn och musikforskaren Abraham Baer (1834-1894) och hans verksamhet i synagogan i Göteborg. Baers samling av judisk liturgisk musik, Baal T'fillah/Der practische Vorbeter (1877), framstår som 1800-talets mest professionella musiketnologiska dokumentation i Sverige, men har förbisetts av den svenska musikforskningen. Arbetet reser viktiga och aktuella frågor kring den musikaliska gestaltningens roll i kulturella integrationsprocesser.

Se vidare Dokumenterat nr 40 2008 (pdf 1,9 MB).

Relaterade nyheter:

• 2011-03-03 Abraham Baer på spåren
• 2010-11-23 Limmud 2010
• 2010-11-18 Leo Rosenblüths samling presenterad
• 2010-06-30 Leo Rosenblüths samling förtecknad
• 2009-11-26 Deltagande i symposium med forskarnätverket Judarna i Sverige

---

Resandekultur – Ett aktuellt dokumentationsprojekt

Resandefolkets sånger och musiktraditioner är en självklar del av det svenska kulturarvet. De resande har varit ett slags inhemska främlingar, och livet i marginalen har gett dem ett särpräglat perspektiv på den svenska folklighetens musikaliska uttryck.

Svenskt visarkiv har tidigare sporadiskt samlat resandesånger, men under 2009 har vi inlett ett särskilt projekt med fokus på de resandes traditioner. Vi är inte ute efter att arkivera en förgången kultur; vi vill tvärtom stödja en livskraftig identitet genom att samverka med traditionsbärarna i en interaktiv dokumentation. Samlingen skall göra det möjligt att förstå vad det kan innebära att vara resande i 2000-talet.

Projektledare är Marie Länne Persson – folkmusiker, balladsångerska, kompositör och pedagog, medlem i folkmusikgruppen Sågskära.

Läs mer om resandeprojektet