Den gamla svarta vaxduksboken med vistexter och slagdängor – vad har den egentligen att säga oss i dag? Förd av privatpersoner, ofta i ungdomen, inte sällan som följeslagare genom hela livet. Här samsas texter till favoritsånger med handstilsövningar, kassaboksnoteringar och poesi; avskrifter, inskrifter och stundens infall.
Det privata vissamlandet har tagit sig många olika skepnader, från sirliga handskrifter mellan marmorerade pärmar till sporadiskt nedtecknade lösa blad. Variationen har också varit stor när det gäller visbokens miljö, funktioner och skrivande personer. Med ursprung i högreståndsmiljöer fick visboken sin storhetstid för gemene man decennierna runt 1900, i synnerhet som socialt tidsfördriv bland rekryter, sjömän och brandsoldater till exempel.En annan stor grupp av visboksförfattare återfinns bland ogifta kvinnor. Som regel användes vaxdukshäften som var relativt tillgängliga i hela landet, och som numera blivit närmast synonymt med den handskrivna visboken. Med åren har andra medier och andra ”skrivsätt” tagit över sångsamlandet för privat bruk, men som grundläggande fenomen finns nog viktiga gemensamma nämnare mellan visboken och till exempel dagens mp3-spelare.
Handskrivna visböcker tas emot i relativt stor omfattning vid folkminnesarkiven. Ändå finns förvånansvärt lite forskning kring detta källmaterial, trots dess rika potentialer för till exempel musiketnologer, litteraturvetare, språkvetare, historiker och mediehistoriker. Med detta symposium vill vi samla intresserade från olika discipliner, både sådana som redan har ägnat sig åt visböcker och sådana som vill bekanta sig närmare. Vi välkomnar också, inte minst, arkivarier och museipersonal med erfarenhet av insamlade visböcker.
Vår förhoppning är att få visboken belyst ur så många skilda perspektiv som möjligt, och vi emotser både materialnära och teoretiskt utprövande inlägg. Symposiet är inte endast vikt åt färdiga forskningsresultat, utan vi välkomnar även förutsättningslösa presentationer av idéer, material och uppslag till undersökningar.
Med visboken i fokus föreslår vi följande övergripande teman och exempel på frågeställningar att ta avstamp i:
1. Visboken som artefakt och handskrift
Definition av begreppet visbok, visboksskrivandets historik, metodproblem
2. Visboken i en social praktik
Visboken som skrifthändelse, dess sociala funktioner, representation av genus och identitet, förhållandet till sociala ordningar, materialets spridning
3. Visboken som spegling av en musikalisk praktik
Mediehistoriska perspektiv, visbokens repertoar i förhållande till andra källor, repertoarstudier, tradering, variantbildning, frågor om representativitet, källkritiska aspekter
4. Visboken som kulturarv
Visbokens musealisering, bevarandeaspekter, registrerings- och arkiveringsfrågor
5. Näraliggande materialtyper
Vi välkomnar också bidrag kring andra, näraliggande källkategorier såsom dagböcker, minnesalbum, släktböcker och kassaböcker. Vardagligt skrivande för privat bruk, eller Ego-dokumente som sådant material kallas i tysk kulturforskning.
Litteraturtips: Symposiet resulterade i en antologi. Läs mer om boken.
Ytterligare litteraturtips
|
