Svenskt visarkiv är en del av Statens musikverk
Telefon: 08‑5195 5488
E-post: info@visarkiv.se
Besöksadr: Torsg. 19, Stockholm
Musica Sveciae – Folk Music in Sweden
Den svenska folkmusikens "nationalencyklopedi" där våra äldre föregångare lever kvar genom sina inspelade visor och låtar. Skivorna är en rik källa att ösa ur såväl för dagens folkmusiker och lyssnare, som för de kommande generationerna.
Serien består av 28 CD (21 utgåvor) vilka till största delen består av återutgivningar av dokumentärinspelningar. Här finns ett urval från de "klassiska" folkmusikskivorna utgivna av Sveriges Radio under 1950- och 60-talen och Caprice Records serie Folkmusik i Sverige som producerades i samarbete med Svenskt visarkiv. De nya CD-versionerna innehåller också tidigare outgivet material från arkiven liksom prov på den utveckling som skett inom den svenska folkmusiken under de senaste åren.
Skivserien är ett samarbete mellan Sveriges Radio P2, Kungl Musikaliska akademien, Svenskt visarkiv och Caprice Records, och har givits ut med stöd från Statens kulturråd.
Visarkivets priser
150 kr (enkel-CD)
300 kr (dubbel- eller trippel-CD)
Se prislistan för aktuell lagerstatus.
Se Caprice Records för alternativa sätt att få tag på skivorna.
Serien består av:
1-2 Den medeltida balladen - upp -
CAP 22035 (2 CD)
Vårt arv av medeltida ballader förmedlas här genom unika inspelningar. På denna dubbel-CD presenteras 41 ballader– flera av dem i olika versioner.
Den medeltida balladen är en återutgivning på CD av Sveriges Radios stora dokumentärutgåva från 1962. CD-versionen har här utökats väsentligt med fler inspelningar ur radions arkiv– bl a med skämtballader. Inspelningarna gjordes på 1950- och 60-talen med svenska och finlandssvenska traditionsbärare.
Utgåvan har försetts med nyskrivna artiklar om den medeltida balladens texter och melodier samt ett separat häfte med samtliga balladtexter.
3 Varjehanda folkmusik - upp -
CAP 21474
En exposé över svensk folkmusik i hela dess bredd. Många av inspelningarna är gjorda "på fältet" – från 1942 och framåt – på fäbodvallar eller hemma hos folkmusiker och sångare. Andra speglar dagens svenska folkmusik, dels i den traditionella formen och dels i den levande blandning mellan olika musikstilar som utvecklats under de senaste åren. Bland de medverkande finns Karin Edvards, Dansar Edvard, Pelle Jakobsson, Eric Sahlström, Gössa Anders, Nils Agenmark, Pål Olle, Susanne Rosenberg, Mats Edén, Per Gudmundson, Marie Selander och vidare folkmusikgrupperna Norrlåtar, Väsen, Frifot och Hedningarna.
4 Äventyr i jazz och folkmusik - upp -
CAP 21475
Några av sveriges bästa jazzmusiker fick i uppdrag att arrangera svensk folkmusik till ett radioprogram år 1965. Bengt Hallberg, Jan Johansson, Georg Riedel och Bengt-Arne Wallin fick i Sveriges Radios arkiv tillgång till unika folkmusikupptagningar av vilka flera användes direkt i låtarna. Resultatet blev lysande och spelades in på LP-skiva som här återutges på CD.
5 Låtar från Orsa och Älvdalen - upp -
CAP 21476
Den musikaliska dialekten i Orsa är mycket särpräglad. Det är en ålderdomlig och kärv musik, full av drillar och ofta med en komplicerad rytm. Gössa Anders Andersson hörde till den gamla stam-mens spelmän och bevarade samvetsgrant både låtar och spelsätt.
Fyra spelmän från Älvdalen födda på 1870- och 80-talen förde vidare en levande spelmanstradition, både ifråga om teknik och låtmaterial, från Gyris-Anders – nestorn bland Älvdalsspelmännen – och Anders Södersten, hans lärjunge. De fyra spelmännen var Lars Orre i Rot, Lars Åhs i Blyberg (vars son Evert Åhs förde traditionen vidare), Tolv Manne i Näset och Gereon Fält i Rot.
6 Vaggvisor & ramsor - upp -
CAP 21477
Vem har inte hört Ro ro till fiskeskär eller Rida rida ranka? Många kommer att känna igen sig i de visor och ramsor som finns med på den här skivan. Vi har samlat ett hundratal folkliga visor och ramsor som i åtskilliga generationer sjungits för barn för att vagga dem till sömns, för att trösta eller roa dem. Men texterna är kanske inte alltid så salongsmässiga och barnvänliga som vi i vårt århundrade tycker att de borde vara.
Visorna har dokumenterats vid fältinspelningar runt om i landet av Svenskt visarkiv och Sveriges Radio från slutet av 1940-talet och framåt. Skivan bygger på en tidigare utgiven LP från 1978 som har kompletterats med hittills outgivet material.
7 Munspel & handklaver - upp -
CAP 21482
Sedan sekelskiftet har handklaveret varit ett av våra mest älskade instrument. Både på dansplatser och hemma i stugorna har det allt som oftast hörts en "trudelutt". Speciellt i Ångermanland har dragspelet ett starkt fäste. Där slog redan i början av 1900-talet dragspelet ut fiolen som det populäraste folkmusikinstrumentet och under 40- och 50-talen, dragspelets verkliga storhetstid, spelades det i vart och vartannat ångermanländskt hem. Även munspelet, lätt att ha med sig i fickan, har varit mycket populärt under 1900-talet och t ex i Jämtland utvecklades en speciell tradition att spela Lapp Nils-låtar på munspel.
Här hörs musiker på munspel och handklaver från olika delar av landet. Inspelningarna gjordes hemma hos spelmännen under åren 1968-1980 och ger även en fin provkarta på de olika instrumenten och deras skiftande klangfärg.
8 Lockrop & vallåtar - upp -
CAP 21483
Här är unika inspelningar med lockrop (kulning/köukning), näverlur, spilåpipa, bockhorn och sälgflöjt gjorda av Matts Arnberg på bland annat fäbodvallar i Dalarna och Härjedalen mellan åren 1948 och 1964. Materialet gavs ut på en sedan länge slutsåld LP, och med senaste teknik är inspelningarna här överförda till CD med betydligt förbättrad ljudkvalité som resultat.
Här finns även inspelningar från en resa Svenskt visarkiv och Musikvetenskapliga institutionen i Uppsala gjorde 1977 till Klövsjö i södra Jämtland för att dokumentera de personer som ännu hade köukningstraditionen levande.
Dagens utövare av kulning och hornspel finns även representerade med Lena Willemark samt en liveupptagning från Stångtjärn vid Falun Folkmusik Festival i juli 1995, där Agneta Stolpe, Susanne Rosenberg, Eva Rune, Jonny Soling, Anna Aronsson och Pelle Jakobsson medverkar.
9-10 Lena, Ulrika & Svea - upp -
CAP 22043 (2 CD)
Tre vissångerskor, unika i sitt slag, sjöng sammanlagt in över 1400 visor för Sveriges Radio mellan åren 1952-1963. Här är samlat 72 av dem. Det rör sig om skämtvisor, barn- och vaggvisor, vallvisor, kärleksvisor, dryckesvisor, andliga visor, nykterhetsvisor och visor med anknytning till havet och kusten.
Lena Larsson (1882-1967) var hela sitt liv bosatt på Gullö i Bohusläns skärgård där hon lärde sig en rik och ålderdomlig repertoar av sina äldre släktingar. Hennes sångsätt får anses som mycket ålderdomligt.
Ulrika Lindholm (1886-1977) lärde sig de flesta av sina visor under uppväxtåren på slutet av 1800-talet i en avlägset belägen fjällby i nordligaste Jämtland.
Svea Jansson (1904-1980) var en av Nordens främsta traditionsbärare med en repertoar som omfattade det mesta från medeltida ballader till revyvisor. Svea växte upp och tillägnade sig sin väldiga visrepertoar på Nötö i Åbolands skärgård i den svensktalande delen av Finland. I detta område har den svenska vistraditionen levt kvar både starkare och längre än i Sverige.
11 Spelmän från fem landskap - upp -
CAP 21487
Några av de mest kända spelmännen i fem olika svenska landskap – alla verksamma under 1950-talet -presenteras här. Landskapens olika särdrag märks tydligt, både i musik, spelsätt och med de olika instrumenten som används. Svante Pettersson & Sigvard Huldt, Gotland; C-E Berndt & Richard Isacsson, Skåne; Eric Sahlström, Uppland; Eric Öst & Theodor Olsson, Hälsingland och Gustaf Jernberg, Gästrikland.
Dessa spelmän var alla mycket viktiga för den svenska folkmusikens utveckling och överlevnad. Flera av dem gjorde betydande insamlingsarbeten. Andra skapade, bland annat genom sina många framträdanden – även i radio och TV – ett större intresse hos allmänheten för folkmusik. Några, till exempel Gustaf Jernberg, vinnlade sig om att samvetsgrant bevara låtarna så som de hade lärt sig dem av tidigare generationer. Inspelningarna gjordes av Sveriges Radio mellan åren 1955 och 1960.
12 Sjungande Tornedalen - upp -
CAP 21485
I svenska Tornedalen har det funnits en rik folklig sångtradition som ännu på 1970-talet var starkt levande – mycket tack vare laestadianismen, en religiös rörelse där världsliga ting som radio och TV ansågs som syndiga och förbjöds. Här möts svensk och finsk kultur, vilket också speglar sig i visornas texter och melodier.
Det ursprungliga modersmålet i Tornedalen, finskan, hörs i de flesta av sångerna, och i många fall används en speciell sångteknik, kraftfull och intensiv, som påminner om den östeuropeiska sångtraditionen.
Lyssna här till bland annat ringlekar, kärlekssånger, nidvisor, arbetarsånger och religiösa sånger som alla spelades in hemma hos Tornedalsbor mellan åren 1971 och 1977.
13 Prillarhorn & knaverharpa - upp -
CAP 21484
Prillarhorn och knaverharpa är två lokala uttryck för horn respektive nyckelharpa. Båda instrumenten, och många andra, finns med på denna skiva med folkliga instrument från Norden.
Vår tids traditionella folkmusik har sina rötter i det gamla bondesamhället där den var en daglig och självklar del av både nöjes- och arbetslivet.
Några av de folkliga instrumenten har förblivit oförändrade genom århundraden – framförallt lurar och horn – medan dansinstrumenten har varierat med modets växlingar. Flera äldre instrument som under decennier varit helt ur bruk har under senare år fått en renässans i folkmusiken, men även utomnordiska instrument, som mandolan, har börjat användas. Nya konstellationer av instrument och sång har blivit vanliga, där ofta sången och bordunspelet har fått en framträdande plats. Folkmusikgrupperna Frifot och Garmarna är exempel där gamla, folkliga instrument och sångsätt används i nya former.
14 Vall- trall- & Lapp-Nils låtar - upp -
CAP 21489
Minnet av spelmanslegenden Lapp-Nils, Nils Jonsson (1804-1870), var i början av 1950-talet starkt levande i Jämtland. Det kom Matts Arnberg vid dåvarande Radiotjänst att uppleva under en 14 dagars inspelningsresa i landskapet hösten 1951.
I detta urval om 47 låtar hörs åtta av de främsta företrädarna för den jämtländska spelmanstraditionen: två trallare, en klarinettist och fem fiolspelmän, nämligen Erik Axel Näsström i Alanäs och Måns Olsson i Mattmar, Eric Nilsson i Mattmar samt fiolspelarna Nestor Löfström och Anders Mårtensson i Ström, Olle Falk och Per Viktor Röst från Offerdal och Bengt Bixo i Mörsil.
Låtarna finns dokumenterade i många varianter, både i och utanför Jämtland, men även på norska sidan i Nordtröndelag. Med säkerhet går en del av polskorna och marscherna tillbaka på äldre 1700-talstradition. Det är ett stilsäkert tonspråk och en stark traditionsmedvetenhet som här kommer till tals.
15 Sjömansvisor & rallarvisor - upp -
CAP 21540
Långt från hemmet och de kära diktades många visor bland sjömän och rallare. De handlade om flickor och muntra arbetslag, men även om olidliga arbetsförhållanden, olyckor, långa resor och hemlängtan. Många av sjömans- och rallarvisorna användes även som hjälp att hålla en gemensam rytm i arbetslaget.
Lyssna till visan om Georg Sjöman som blir uppäten av sina kamrater, till "Bramråvisan" eller "En rallare, en rallare från södra Sverige kom". Här finns arbetsvisor och beskrivningar av sjöfärder och järnvägsbyggen, visor om kärlek och svikna löften. De flesta är skrivna av sjömän och rallare själva, men en del också av andra, som beskriver det legendomspunna livet – mer eller mindre sanningsenligt.
Inspelningarna är gjorda hemma hos äldre sjömän och rallare, eller andra traditionsbärare, på 1960- och 70-talen.
16-17 Låtar från Rättvik, Boda & Bingsjö - upp -
CAP22044 (2 CD)
Rättvik, Boda & Bingsjö i Dalarna är musiktäta bygder där starka musikpersonligheter alltid har satt sin prägel på folkmusiken – förr liksom nu. Det sägs att i Rättvik är låtspelet varierat, med stilcentra i byar som Östbjörka, Blecket och Vikarbyn. I Boda har polskorna en mjukt dansant karaktär med åttondelspolskan i förgrunden. Bingsjöspelet omtalas som ståtligt och innehållsrikt, i synnerhet vad gäller alla sextondelspolskorna. Säga vad man vill om dessa generaliseringar, ett är säkert: Rättvik, Boda och Bingsjö har en mångfald som inte finner sin like i Sverige.
På denna dubbel-CD hör vi Pers Erik och Pers Hans, Göras Anders och Leif Göras, Petters Erik, Påhl Olle, bröderna Blank Kalle och Blank Anders, Röjås Erik den äldre och den yngre, Röjås Jonas, Päckos Helmer, Pekkos Gustaf och Nils Agenmark. Dessutom några polsktrallar med Kerstin Nord, Nygårds Kersti och Finn Jonas. Allt inspelat mellan åren 1947 och 1983.
Utgåvan bygger på tre LP-skivor inspelade och utgivna av Matts Arnberg, Sveriges Radio, kompletterad med tidigare outgivet material.
18 Låtar från Dala-Floda, Enviken & Ore - upp -
CAP 21541
I låtarna från Enviken och Ore hörs ett tätt samspel mellan fyra skickliga spelmän, nämligen Nils Agenmark (1915-1994), Pontus Berggren (f 1935), Påhl Olle (Olof Dyrsmeds, 1915-1987) och Alm Nils Ersson (f 1942). Denna spelmanskvartett, som kom att bli stilbildande, spelades in 1971 av Sveriges Radios Matts Arnberg.
Envikenlåtarna ingick i Vilhelm Hedlunds (1868-1946) repertoar. Låtarna från Ore har alla har spelats av den mest kände spelmannen från Ore, Timas Hans Hansson (1846-1916).
Låtarna från Dala-Floda spelades in 1957 med Olof Tillman (1878-1962), ensam och tillsammans med sönerna Nils och Olle. Tillman vårdade mycket medvetet traditionerna i Dala-Floda, bland annat återupplivade han Huppleken, en svit av danser med mycket gamla anor. På skivan hörs även Olof Tillman berätta för Matts Arnberg bland annat om just Huppleken. Materialet har tidigare varit utgivet på två LP, vilka här med 20-bitsteknik är överförda till en CD.
19 Blod, lik & tårar - upp -
CAP 21542
Skillingtryckens visor berättar om olycklig kärlek, ond bråd död, svartsjukedramer, hemska olyckor och annat elände. Sedan slutet av 1500-talet har vistexter distribuerats genom dessa små häften och det var inte förrän under 1930-talet som de helt försvann ur bruk. Skillingtrycket var dåtidens massmedium och schlagerhäfte i ett. Kringvandrande visförsäljare förmedlade nyheter såsom att Titanic hade gått under, hur president Lincoln blev mördad eller om prinsens nya kärlek – ungefär som dagens löpsedlar.
Lyssna till visan om Elvira Madigan, postrånet i Säivis, järnvägsolyckan i Lagerlunda och många flera skillingtrycksvisor – alla inspelade av Svenskt visarkiv, i de flesta fall i hemmiljö i olika delar av landet.
Denna CD är en sammanslagning av två tidigare utgivna LP-skivor: "Visor i skillingtryck" och "Har ni hört den förskräckliga händelsen...", utgivna 1975 respektive 1984.
20 Visor & låtar från Bohuslän - upp -
CAP 21543
Bohuslän har kommit i skymundan för de "stora" folkmusiklandskapen. Ändå finns här en mångsidig och säregen spelmanstradition och en levande vissång. Lyssna till Martin Martinsson i allt från "småstubbar" och trallande låtar till långa ballader ur hans outtömliga förråd av visor. Fiollåtarna är från Orust, Svarteborg och Hogdal – platser med gamla spelmansanor där fiolspelmännen envist hållit sig kvar trots hård konkurrens från dragspelet.
Närheten till Norge röjer sig i mycket av Bohusmusiken: i spelsätt hörs trioler, dubbelgrepp och medljudande strängar och i repertoaren märks den norska dansen halling som in på vårt sekel dansats i trakterna. Många ovanliga danser som lybeckare, engelska och kadrilj speglas också i dansmusiken.
Detta är en återutgivning av LP-skivan "Visor och låtar från Bohuslän" från 1974 vilken kompletterats med tidigare outgivna visor och fiollåtar från arkiven till sammanlagt 50 spår.
21-23 Jojk – en presentation av samisk folkmusik - upp -
CAP 21544 (3 CD) + BOK
Sveriges Radio gjorde två inspelningsresor till samernas land. Här presenteras resultatet: 195 jojkar samlade på 3 CD samt en 310-sidig bok från resorns med naturlyrik, berättelser ur samernas liv och personbeskrivningar. Bilderna i boken är tagna av Påhl Nils Nilsson och texterna är skrivna av de tre som genomförde resorna: Mats Arnberg, Håkan Unsgaard och Israel Ruong. Alla texter, inklusive jojkarna, är översatta från samoska till svenska och engelska.
De inspelade jojkarna är ordnade geografiskt efter upphovmännens hemvist – från söder till norr, med början i Frostviken och avslutning i Karesuando.
Den tillhörande boken är utgiven av Sveriges Radios förlag.
24 Koraler och bröllopsmusik från Runö - upp -
CAP 21547
På Runö utanför Estlands kust fanns under 600 år, fram till början av 1940-talet, en svensk bosättning. Där talades en ålderdomlig typ av svenska och många gamla seder bevarades mycket längre än på fastlandet.
Carl-Allan Moberg, Sveriges första professor i musikvetenskap, följde 1938 med dåvarande Radiotjänst på en inspelningsresa till Runö. Bland annat spelade de in runöbornas gamla folkliga koralsång – en unik tradition med texter ur 1965 års psalmbok och melodier som avviker från kyrkans officiella koralböcker. Här finns 31 av dessa koraler, dessutom bröllopsmusik – fiollåtar spelade under många generationer på ön. Spelar gör den då 76-årige Elias Schönberg och bland låtarna märks Springvals, Vegaleiken, Lihl Peter, Hlhatrobeine och Påldansen.
Detta år en återutgivning av LP-skivan "RunöKoraler" från 1985 vilken kompletteras med den tidigare outgivna bröllopsmusiken ur Sveriges Radios arkiv.
25 Folkmusik i förvandling - upp -
CAP 21548
Folkmusiken är alltid på vandring genom olika genrer och miljöer. Svenska tonsättare och musiker från olika epoker och inom olika musikstilar har lockats till att använda våra traditionella visor och låtar i vitt skilda musikaliska sammanhang. Följ en polskas väg från Hjort Anders till 1920-talets högromantiska klangprakt i Hugo Alfvéns Dalarapsodi, men hör också en sparsmakad pianobearbetning av Knut Håkanson.
Här finns originalinspelningar med sångare och folkmusiker följda av respektive arrangemang med början i 1800-talet fram till i dag.
Musik och bearbetningar av bland andra Richard Dybeck, Hugo Alfvén, Knut Håkanson, Hilding Rosenberg, Ingvar Lidholm, Jan W Morthenson, Karin Rehnqvist, Johansson/Wallin/Hallberg, "Folk och Rackare" och "Hedningarna".
Detta är en återutgivning av LP-skivan "Folkmusik i förvandling" från 1982 vilken kompletterats med ännu flera varianter på folkmusikens förvandling under flera århundraden.
26-28 Äldre svenska spelmän
CAP 21604
DETTA ÄR DE ÄLDSTA dokumentärinspelningar av svenska spelmän som finns bevarade. De gjordes av etnografen Yngve Laurell med hjälp av en fonograf under åren 1913-1920. Av de cylindrar han spelade in finns ett drygt hundratal bevarade hos Svenskt visarkiv, och ytterligare ett litet antal som tillhör Folkens museum – Etnografiska.
Spelmännen, från Jämtland i norr till Småland i söder, är Gullik Falk, Bengt Bixo, Mårten Andersson & Nils Olsson, Eric Nilsson, Albert Brännlund, Gössa Anders Andersson & Jämt Olof Ensson, Hjort Anders Olsson, Höök Olof Andersson, Olof Tillman, Henrik Lönnberg, Jonas Skoglund, August Frank, Otto Bergman, Hugo Sandberg, Gustav Svalberg, Dan Danielsson, Niklas Larsson, KarlJohan Andersson, Olof Knut-Ekwall, Carl Lindqvist, Lars Johan Sundell & August Fredin, Otto Malmberg och Yngve Laurell. Dessutom några jojkar med samekvinnan Maria Persson. Sammanlagt 141 låtar på tre CD.
Många av låtarna har tidigare varit utgivna på LP-skivorna "Äldre svenska spelmän Vol. 1-3". Här klingar dock Yngve Laurells cylindrar i ett så komplett urval som möjligt, med ett 30-tal ej tidigare utgivna låtar.
Svenskt visarkiv är en del av Statens musikverk
sidan uppdaterad 2011-05-06