Jazzavdelningen vid Svenskt visarkiv

Historik

Jazzavdelningen har sitt ursprung i Gruppen för svensk jazzhistoria (GSJ), en sammanslutning som bildades i slutet av 1970-talet. Den bestod av ett tiotal medlemmar med ett personligt jazzintresse, några journalister, musiker, skivsamlare och liknande. Syftet var att dokumentera och samla så mycket material som möjligt om svensk jazzmusik.

Det var naturligt att prioritera de tidigare åren, eftersom pionjärerna började bli gamla och falla ifrån. GSJ började en intervju- och insamlingsverksamhet, som resulterade i en ansenlig samling bandade intervjuer, skivor, privatinspelningar, klippböcker, foton, affischer, noter, arrangemang, tidskrifter m.m.

Huvuddelen av materialet var donationer. Oftast var givarna tacksamma för att en statlig institution tog hand om deras gamla föremål och bevarade dem för framtiden. Anknytningen till Svenskt visarkiv (SVA) blev naturlig, dels genom att SVA:s dåvarande chef professor Bengt R. Jonsson var den som tog initiativet till GSJ, och dels genom att det här fanns en institution med resurser och intresse för att ta hand om de nya samlingarna.

1981 förstatligades verksamheten. Jazzavdelningen vid SVA leddes till en början av musikforskaren Erik Kjellberg. I samband med detta fick GSJ en mera självständig status med egen ekonomi och styrelse, GSJ blev en producerande enhet med tyngdpunkten lagd på insamling, medan Jazzavdelningen huvudsakligen arkiverade och registrerade de alltmer växande samlingarna för att på bästa sätt hålla dem tillgängliga för forskare, media, studenter, musiker och andra intresserade.

Samlingarna

Jazzavdelningens verksamhet syftar till att ge en så komplett bild som möjligt av svenska jazzmusikens historia och utveckling. Här finns inspelningar, intervjuer, fotografier, filmer, affischer, klippböcker och allehanda objekt vilka klargör jazzens utveckling i Sverige. GSJ (=Gruppen för svensk jazzhistoria) är en viktig samarbetpartner i detta insamlingsarbete. Merparten av materialet har förvärvats genom donationer och testamenteringar.

Några specialsamlingar:

• Från producenten Gunnar Lindqvist har jazzavdelningen förvärvat en stor mängd privatinspelningar, överblivet material från skivinspelningar m.m. I samlingen ingår många unika inspelningar med Lars Gullin.
• Några större samlingar skivor, bandinspelningar, böcker och tidskrifter har donerats till jazzavdelningen från generallöjtnant Bo Westin och Radio Stockholm (huvudsakligen radioprogrammet Seniorpuls förmedlade av red. Gunnar Sandstedt)
• Efter OJ-medarbetaren Lennart Stenbeck, musikern Bengt Artander, ingenjör Lennart Bylund och försäkringstjänstemannen Lennart Landström har inkommit ett flertal unika 78-varvsskivor.
• Efter framlidne pianisten Lars Werner har Jazzavdelningen fått c:a 500 band med i huvudsak 1960-tals inspelningar med några av epokens förnämsta, svenska jazzmusiker.
• Av Claes Dahlgrens efterlevande har Jazzavdelningen fått c:a 600 rullband för kopiering. Originalbanden förvaras idag på Statens ljud- och bildarkiv. Samlingen innehåller de populära radioprogram som Dahlgren sände från USA under 1950, 60-, och 70-talen (Jazzglimtar, Här är Claes Dahlgren, Nöjesnytt från New York etc.), även många originalintervjuer med amerikanska jazzmusiker.
• Efter framlidne pianisten Rolf Hedéen i Hedemora har jazzavdelningen hösten 2000 mottagit dennes samling rullband (157) och kassetter (4700) mestadels inspelade radioprogram.

Biblioteket

Biblioteket innehåller ett par tusen svenska och utländska tidningar och böcker, föredrag, forskningsrapporter o.dyl. i original eller kopia.

Här finns unikt material såsom Alice Babs stora klippsamling, som täcker större delen av hennes karriär. Bland tidskrifterna intar Orkester Journalen en särställning som faktabank såsom varande världens äldsta ännu existerande jazztidskrift – den började ges ut 1933 som annonsblad för Nordiska Musikförlagets produkter. Samtliga årgångar av OJ finns på Jazzavdelningen liksom Estrad, som gavs ut mellan 1939 och 1963.

Fotosamlingen

Jazzavdelningen har en unik samling jazzfotografier från jazzens barndom till idag. De senaste åren har fotosamlingen utökats med donationer efter två av landets förnämsta jazzfotografer: Ove Ahlström (c:a 2000 fotografier) och Christer Landergren (c.a 160 000 fotografier!).

Noter och arrangemang

Not- och arrangemangssamlingen, vars stomme har varit stora donationer från Charles Redland, Arne Hülphers, Artur Österwall, Karl Nilheim (=Kalle Nilo), Miff Görling, Monica Zetterlund med flera, fick under 1988 ett unikt tillskott i och med att kapellmästare Thore Ehrling donerade samtliga sina arrangemang till SVA. Den donationen innehöll över 1000 originalarrangemang signerade Thore Ehrling, Carl Henrik Norin, Harry Arnold, Gösta Theselius, Curt Blomquist med flera av Sveriges förnämsta arrangörer. Under senare år har inkommit större eller mindre samlingar från/efter bl.a. Putte Wickman, skivbolaget Metronome, Julius Jacobsen, Jan Tolf, Charlie Norman, Arne Domnérus och Ingemar Böcker. Skivproducenten Carl A. ("Sture") Hällström har under åren donerat en stor mängd fotografier, inspelningar, tidskrifter m.m. med anknytning till skiv-/CD-utgivningar.

Skivantologi

Jazzavdelningen har varit delaktig i utgivningen av Skivantologin Svensk Jazzhistoria, som getts ut på skivmärket Caprice med tillhörande informationshäften (10 CD-boxar). Serien har huvudsakligen producerats av Jan Bruér och getts ut av Svenska rikskonserter. Den presenterar den svenska jazzens historia och utveckling från sekelskiftet till 1969.

Publikationer

I bok- och skriftserien Publikationer från Jazzavdelningen ger kontinuerligt ut skrifter med anknytning till den svenska jazzen (biografier, historiska översikter, diskografier och forskningsrapporter).

Jazzavdelningen har tagit initiativet till utgivningen av en ny, svensk jazzdiskografi vars arbetskopia nu finns tillgänglig på internet (Svensk jazzdiskografi 1899-1999). Arbete pågår med att föra över det stora materialet i databas.

Verksamheten

Jazzarkivets arbete består i första hand i att samla in, bevara och tillhandahålla material kring den svenska jazzens historia och utveckling. Vi kontaktas dagligen av personer som på olika sätt vill lämna bidrag till arkivet i form av material eller information. Vi har alltsedan arkivets tillkomst byggt upp ett ovärderligt kontaktnät med musiker, forskare, medier, skivsamlare, föreningar, organisationer och allmänt jazzintresserade.

Forskare och intresserad allmänhet kan ringa, mejla eller besöka oss. Besöks- och telefontid är tisdag-fredag 12-16. Sedan oktober 2007 är onsdagar "jazzdag", vilket innebär att Jazzarkivets arkivarier då tjänstgör på expeditionen, Torsgatan 19.

Forskning

Jazzforskning var länge en angelägenhet för jazzentusiaster, skivsamlare och "redan invigda". Först under slutet av 1900-talet började jazzen officiellt accepteras som kulturyttring, presenteras och diskuteras på tidningarnas kultursidor och introduceras inom den högre utbildningen.

Ett av Jazzarkivets viktigaste syften är att informera om jazz och ge musikformen en status bland andra "seriösa" genrer.

De nordiska jazzarkiven har haft regelbundet samarbete och gemensamma konferenser sedan 1980. GSJ/Jazzavdelningen har dessutom arrangerat eller deltagit i lokala, svenska jazzforskningskonferenser i Stockholm, Uppsala, Eskilstuna, Växjö, Sundsvall och Göteborg. Ett samarbete sker även med andra utländska jazzarkiv och institutioner. Jazzarkivet har under åren haft samarbete med i synnerhet de musikvetenskapliga institutionerna vid universiteten i Uppsala och Stockholm. Studenter och forskare uppmuntras att utnyttja forskningsmaterial i våra samlingar.

Personal

Jazzarkivet har en heltidsanställd arkivarie samt två deltidsanställda arkivassistenter. Svenskt visarkivs övriga personal samarbetar med Jazzarkivet i gemensamma frågor (data, teknik, försäljning etc.). Se Kontakt för kontaktuppgifter och personalförteckning

Nyckelord: jazz, jazzarkiv, jazzarkivet, jazzavdelningen, jazzarrangemang, jazzmusik, jazzfoton, jazzfotografier, jazzforskning, jazzdiskografi, jazzhistoria, jazz history, jazz archive, jazz department